Explorer Mikael Strandberg

3 prylar som räcker för att göra en dokumentär

Det var nästan 5 år mellan Sibirienfilmen och Jemen dokumentären, så jag fick lära om angående teknik. Mycket har hänt, allt har blivit mindre, bättre och tåligare. Jag skulle vilja dela med mig av de erfarenheterna här nedan, angående den nya tekniken inför Jemen-färden år 2011-12 och även om jag har något större kameror idag 2017, så gäller samma. Och eftersom jag ständigt får frågor i ämnet, passar det bra. Exempelvis denna:

“Jag antar man behöver en massa prylar för att göra en dokumentärfilm om sin resa ?”

Nä, faktiskt inte! Egentligen bara tre saker. I synnerhet om man vill göra någonting i ett land där det i stora drag är förbjudet att föra in professionell kamera utrustning. Som exempelvis i Jemen.

Jag visste innan den färden att jag behövde en proffs kamera för att kunna göra en säljbar film, men att den fick lov att se ut som en amatörkamera, vara liten, enkel och så att jag kunde smuggla in den i delar. Jag var också ganska övertygad att den kunde bli tagen av myndigheterna redan vid ankomst eller bli förstörd av de tuffa yttre omständigheterna och att jag därför behövde en backup kamera. Med samma funktion som föregående, att se amatöraktig ut, men i själva verket vara en proffs kamera. Jag visste också att ljud är helt avgörande för en bra dokumentär samt att jag inte har mycket pengar. Likaså att begränsat utrymme var en verklighet. Så jag frågade runt bland de dokumentärfilmare jag har som vänner världen över och kom du fram exceptionellt bra lösning som nu gjort att jag återvänt hem med över 200 timmar film från Expedition Jemen med Kamel.

Jag skulle därför med fördel rekommendera följande lösning;

  1. Som huvudkamera, där även B-ljudet är acceptabelt, så blev det en Canon XA10 (nu har jag en Sony X70) som blev svaret. Liten, lätt att plocka isär och gömma, enkel att sköta, med bildstabilisator av hög klass eftersom stativ tar man inte med på en sådan färd med dessa omständigheter, och det enda som är ett problem ibland, är att man saknar knappar för att justera ljus, skärpa, vitbalans, utan man måste göra det på en liten skärm. Ljudet utan extern mikrofon är helt godkänt och den är tålig. Att ta med sig en s.k Pelican case är också omöjligt under rådande förutsättningar i ett land som Jemen, så den lär packas i en skjorta i ryggsäcken. Extra batterier behövs så klart, men räcker länge.
  1. Som backup kamera valde jag en Panasonic Lumix DMC GH2(nu har jag en GH3:a) för att den både fungerade som stillbildskamera och kunde användas att filma. och när den väl användes, kanon! Lätt att sköta, tar finfina bilder, bra film, har även fullt tillräcklig mikrofon även för intervjuer i stressituationer. Stillbilderna mycket bättre än de Nikonkameror jag har. Ser dessutom ut som en billig turistkamera. Men HD film så klart!
  1. En tålig mikrofon, och jag valde en Sennheiser K6, som är tålig och säker. Körs på ett AA batteri.

Till detta kommer någon mikrofonkabel, extra batterier, hårddiskar, SD-kort och för att driva allt detta hade jag med mig grejer som solpanel, batteri med mera från Human Edge Tech ihopsatt av paret Tom och Tina Sjögren i San Fransisco.

Med dessa grejer så gör man med fördel en dokumentär. Självklart lär manus, programidé och dramaturgi vara av klass hög nog för att få intresserade köpare, men det är en helt annan historia!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.