Explorer Mikael Strandberg

Nuuk känns skandinaviskt/Nuuk feels Scandinavian

Nuuk

(Swedish version first, the English one follows)

Två månader i Nuuk. Dags för oss att fortsätta vår färd. En sorts sammanfattning följer av vår tid i denna stad på 16 000 invånare, som är lika komplex som den situation som nu råder i denna vackert belägna stad!

Det finns de som kallar staden för lilla Danmark och tveklöst är det så att visst får man en känsla av Skandinavien här. En mycket modern stad med hög standard som än mer vill bli landets huvudnav. Det finns långt gångna tankar på att spränga en tunnel genom ett hindrande berg och på andra sidan bygga en till stad, med ungefär samma antal invånare. Allt som allt 30 000 invånare. Hela Grönland har runt 56 000, som räcker för att fylla Friends Arena i Stockholm. Jag bara noterar detta…

Det jag självklart gillar allra bäst under den här tiden är alla de grönländare som vill ha självständighet. Den andra sidan, som är trögare, känns bekväma, oroliga, konservativa och helt klart räddare. Men den här känslan att befinna sig här denna tid av Grönlands historia är en fantastisk upplevelse, och just de människorna är ju fyllda av positivitet, frisk luft och möjligheter. Jag hoppas det händer innan de bor 30 000 bekväma grönländare i Nuuk, för då lär de dröja. En vän från självständighetsrörelsen berättade häromdagen att om ön nu skulle sluta använda det s.k. blockstödet från Danmark exakt nu, så skulle den närliggande påföljande framtida sänkningen av levnadsstandarden motsvara den som Portugal har idag. Det till trots så vill folk ha kvar den danska levnadsstandarden. För mig obegripligt.

Det började tufft måste jag säga. De första mötena med folk och intervjuer, ja, de skulle jag vilja säga var med de värsta och mest otrevliga jag varit med om. Men det är bra för en objektiv dokumentär! Med tiden, så blev det bättre och bättre och nu när det är dags att ge sig iväg har vi så många fantastiskt bra vänner att vi vill stanna!

Det är min hustru Pam som sett till med sin trevlighet och sitt akademiska kunnande sett till att vi fått alla dessa fantastiska kontakter. Och det visar att universitetet här är riktigt, riktigt bra och de har varit oss mycket behjälpliga på alla nivåer.

Och tjejerna har kommit varandra mycket närmare, lärt sig älska snö och kyla och Dana pratar nu flytande engelska, eftersom det har styrt vår tillvaro här. Min svenska förstår ingen, även om jag förstår den grönländska danskan alltmer.

Ja, ett kort litet inlägg innan vi packar för fortsatt färd en skvätt norröver bara.

(English version)

We have spent two months in Nuuk today. Time to move on elsewhere. I guess one could call what will follow a kind of a summary of our time here in this city of around 16 000 inhabitants, as complex as the situation which prevalent right now in this beautifully located capital.

There´s people who call it Little Denmark. There´s no doubt there´s a Scandinavian atmosphere prevailing here in this modern city, offering a very high standard of living and who is seeking to become even more dominant as a future hub of the island. There´s advanced plans of blowing a tunnel through a mountain here to access land on the other side, where a new part of the city would be built to host another 15 000 people. In all around 30 000 on an island which now sports approximately 56 000 inhabitants. They could all fit into any average European football arena. I am just adding this note for you….

Obviously I most of all like all those folks I have met who are for independence. The others, I find them less willing to change, too comfortable to dare, worried, conservative and way more scared of everything. But let me tell you, the feeling of being here now, right now, when the winds of change and independence looms around the mountain, they´re exhilarating and wonderful, and this lot of people are way more positive, exhales fresh air and possibilities. I hope independence happens before Nuuk has 30 000 over comfortable citizens, because then it´ll take way longer for it to happen! A friend from the independence movement told me yesterday, if Greenland would cut this dependency on the Danish block grant today, and live of the resources they have right now, there standard would be on the same level as Portugal. Still, if this could be a fact, people prefer their Danish comfort as of today it seems. For me, unbelievable strange!

I have to say, our time here, started on the complicated level. Those first meetings I had with Greenlanders, well, they were among the worst I have had, such arrogance and unfriendliness…But, sure it is good for the objectivity for the documentary! However, with each day since this, things have developed for the much better. And right now, we have so many great friends, that we don´t want to leave!

It is my wife Pam who with her genuine warmth and academic strength have set u sup with these great people. And this also shows that the University here are very capable and they have been very helpful to us in the family. On all levels.

And the girls have become much tighter with each other, they have started to love the snow and cold like the rest of us and Dana speaks pretty much fluent English, since this have been our way to communicate at home and on the outside. People don´t understand my version of Swedish here, but I do understand Danish much better than ever.

Well, just a short note before we set off slightly northwards.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.