Förra lördagen drabbades jag av magsjuka. Bara jag. Inte tjejerna. Jag vet precis vart jag blev sjuk. Pizzerian i Hassela. Halv otrevlig anställd, jag beställde kebab, tjejerna hamburgare. Inte ens när jag åt den, kändes den bra. Jag är inte 100% frisk än. Jag ar varit down and out några dagar. Men har i alla fall försökt träna normalt. Jag har dragit däck en gång, varit på en mycket tomt gym och imorse gjorde jag en runda runt Häckeberga.
Innan jag går in på höstens skönhet, ville jag nämna detta med maten i glesbygden. Då tänker jag inte på de större orterna, utan de små samhällen längs vägen som är stora nog att ha en affär. Som Svärdsjö, Hassela eller Friggesund. Där finns alltid en pizzeria. Utbudet är detsamma överallt. Kebab, pizza, sallad och om man har tur, kanske dagens rätt som erbjuder något annat. Men nästan alltid halvfabrikat och snabbmat. Köttfri diet existerar oftast inte. Fortfarande i dessa upplysta dagar. Eller inte.
Nu var det så pass gråkallt att vi åt lunch inomhus då och då. Första tillfället utanför städerna var det underbart gott. Men så, ja, tragiskt monotont. För att visa hur matkvalitén är på dessa betongtunga hak, kan jag säga att min vilopuls gått från 38 till 55! Jag har lagt på tre kg. På 8-9 dagar! Jag har nu satt mig själv i total kroppslig rengöring.
Jag är oroad för dessa småbygder och dess överlevnad. Ägarna på flera av dessa plejs kom från Turkiet, Syrien och andra ställen där lokal maten är med världens bästa. Smakrika, hälsosamma och varierad. Jag frågade ägarna varför de inte serverade sådan mat. De svarade att lokalbefolkning bara vill ha pizza, hamburgare, pommes frites och kebab. Ja, jag vet inte vad jag skall säga. Men gapet mellan glesbygd och stad bara växer. En av mina favoritsysselsättningar på färd är att kolla anslagstavlorna i de små samhällen vi passerar. Försäljning av ved, skotrar, en karta över skoterleder, fiskekortsinköp dominerar. Och någon flera år gammal affisch angående kultur. Utan kultur och intellektuell stimulans, varför skulle ungdomar flytta till ett sådant samhälle?
Artfattig är däremot inte bokskogen! Dagens vända var underbart vacker. Det är nästan som att springa mitt i en av Vincent Van Goghs färggranna och känslosamma målningar. Nu när löven var borta från träden, kändes det som om man sprang på en täcke av de skönaste färger. Nu hördes bäckar och fåglar lite lättare. Jag såg som vanligt högvis med rådjur. Efter 15 km krånglade knät. Så de sista 9 km gick jag. Knät krånglar alltid när hela kroppen inte är i balans och stark nog. Det skall nu justeras under 2-3 veckor för att komma tillbaka till den form jag hade innan kebabeländet.
Bilderna från cyklingen https://photos.app.goo.gl/Jr8QFVpqEah2x1tk9
Träningsprofilen på Strava https://www.strava.com/athletes/23404606
Kanonartikel om Greta Thunberg i en av mina favoritblaskor New York Times Magazine https://www.nytimes.com/interactive/2020/11/02/magazine/greta-thunberg-interview.html?fbclid=IwAR2MIfMrsCMhmc2be1IniDEuTuYjxOaiblE6jYmZBTAg9p_mujrFuqVou2o
