Explorer Mikael Strandberg

Ovisshet och trötthet

Dana...hon bara hatar huvor och overaller…det här blir nog en kamp med den nya overallerna! Att få på den på henne imorse och testa var en mindre kamp och hon vill aldrig ha huvan på sig eller vantar. Vad göra?

Jag har haft emailkontakt med det svenska paret som är med i Familjer På Äventyr på SVT och bor i Tasiilaq och de skriver då följande:

Hej Mikael,

Det är bra att vara lite galen ibland, man ska inte lyssna på andra så mycket men hellre och mer på sin inre drive. Och det verkar som att ni redan gör det med alla äventyr ni upplever.

Jobb för oss som kommer från ”västen” är inte svårt. Det saknas alltid lärare och framför allt bra lärare.

Våra barn är lite äldre så det har nog varit lite svårare med att ta ur dem ur skolan. Skolan här i Tasiilaq är tragisk. Jag har inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig en sämre skola men det är ju inga problem när barnen är små. De hinner hämta in det utan problem senare och de andra erfarenheterna de får här kan inte ersättas eller mätas.

Vi skrev in oss på kommunen och barnen fick plats direkt i skolan. De går i några klasser över på grund av att nivån är så låg här. Viggo som skulle på dagis tog det ca 1-2 månader innan han fick plats på ett dagis.

Men nu har de öppnat ett nytt dagis här i Tasiilaq så här finns det ingen kö i dagsläget i alla fall. Era barn är så små så för dem kommer det inte vara något problem är jag helt säker på.

Men det är också på grund av skolan vi inte känner att vi kan stanna här för länge.

Språket är svårt och här på östkusten pratar inte så många danska så det har varit svårt för våra stora barn med vänner, lättare för viggo som bara klampar in och suger åt sig både matkultur och språket utan problem. Men han ska heller inte lära sig både öst och väst grönländska och danska…

Men som sagt säg bara till om ni undrar över något annat så kan vi svara så gott som vi kan.

Ha en härlig dag så hörs vi igen!

All oro och stress till trots så finns det alltid utrymme för en BBQ!


Jag upplever detta som ett positivt mejl! Så allt bröjar sätta sig lte. Pratade länge med Pam igår och hon är lite skrämd, vilket i sin tur skrämmer mig, att ryktet om svartuthyrningar av lägenheter i Nuuk är fyllt av problem. Folk kan bara komma hem igen och sparka ut de inneboende. Och visserligen har jag ett väldigt positivt samtal med Amalie, men hon svarar inte alltid, i synnerhet på frågan hur hon vill ha betalt. Så Pam går dit på måndag med en grönländsk väninna. Så som alltid får vi ha tålamod och gott hopp! Hittintills har all min oro varit helt fel. Detta är ett mycket gott tecken!

Nu till nästa års deklarationspappar
, som blir klar över helgen! Jag tränar ju, halvdant i och för sig, varje dag nu och det sliter på kroppen och så bör jag Dana fram och tillbaka till dagis på mina axlar. Så jag är utmattad klockan fem varje kväll. Tröttare än på länge. Ja, sedan Kazakhstan tiden när jag var ensam hemma med dem!

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.