Explorer Mikael Strandberg

Törs jag kalla mig själv feminist?

Häromdagen läste jag en artikel om Kanada´s nye statschef, Justin Trudeau, där han berättar att varje gång han kallade sig själv feminist så exploderade Twitter. Om jag tolkar artikeln rätt, så är det på ett negativt sätt. Hans regering är 50-50 fördelat. Jag har extremt svårt att förstå att det finns folk i den värld vi lever i, just i denna förhålandevis upplysta tid, som kan ha något negativt att säga om detta. För Trudeau är feminism:

“Att män och kvinnor har exakt samma möjligheter.”

Samma för mig. För mig är det en omöjlighet att begripa annat. Och det är en åsikt jag haft även innan jag fick två döttrar, för att det helt enkelt är så självklart. Däremot har jag ju sedan jag var en tonåring märkt att alla inte ser på saken på samma sätt. Inte bara män, utan även kvinnor.  En mycket god kvinnlig vän jag har, svarade att hon inte kallar sig feminist för att det blivit för politiskt och på så vis skapar en gräns till andra människor att man faktiskt ser sig som bättre. Och när jag läser på om definitionen feminist, så ser jag att det är oerhört komplext med många olika riktningar, precis som all politik och religion, men att grunden är att alla oavsett kön har samma rättigheter. Ack så självklart.

Skärmklipp

Min kvinnosyn har ju ifrågasatts, nu senast från Jemen filmen, när jag fick en hel del kritik för att jag inte visade upp hur illa kvinnor behandlas i detta land -enligt den som skriver som aldrig varit i Jemen- och för att det inte är tillräckligt många kvinnor i filmen. Nu hade jag sällskap av en inom feministrörelsen känd tjej, min mycket gode vän, Tanya Holm, som i filmen berättar om de problem det innebar att försöka få med kvinnor i filmen. En mycket svår uppgift, i alla fall på kort sikt och hon förklarar varför. Jag fick till och med innan filmen kritik för att jag inte tog upp mer om problemet i det jag skrev på min blogg, även då bara från folk som aldrig satt sin fot i Jemen utan bara läst i västerländsk media att situationen för tjejer i jemen är urkasst. Jag nämnde så som svar att det finns en stark feministisk rörelse i Jemen och även om det går sakta, så går det framåt och det är just detta man borde fokusera på. Vilket Tanya gör i sin utmärkta bok Jemen Är Bra som måste läses för att få ett sansat perspektiv på alla nivåer. Jag utgår att det blir samma kritik angående filmen Mannen Med Barnvagnen trots att jag åter har sällskap av en mycket skärpt, jämlik och fantastisk tjej, Georgia, och min egen dotter och att kanske filmens klokaste är norskan Eli. Men det är ju det att det finns folk som har ett behov av att finna fel. Så är livet och jag accepterar det. Däremot vill jag säga att jag är definitivt feminist i bemärkelsen att jag utan minsta tvekan anser att män och kvinnor har exakt samma möjligheter.

Baronessan Helena Kennedy, en mycket god vän som jag beundrar oerhört mycket för hennes mod och styrka.

Jag ser ju bara det på mina tre tjejer, vilka jag älskar överallt annat på jorden och där varje sekund tillsammans är en ynnest. Mina döttrar är långt framme redan nu när det gäller att utmana pojkar på alla nivåer. Jag vet att under tonårstiden kan finnas vissa biologiska skillnader i styrka, men det svänger sedan när man går över 20. Om jag bara ser på en av mina branscher, exploration, så är några av de jag anser allra bäst, tjejer. Jag tänker då exempelvis då på Tina Sjögren, Sylvia Earle, Jane Goddall, Helen Lloyd och Arita Baajiens. De kan göra allt en man kan göra. Utan minsta tvekan. Sedan tar kvinnor och män olika beslut vad som är viktigt eller inte. Men även ämnet vad som är exploration eller inte håller på att förändras och den hjärndöda grenen vem som är fysiskt starkast håller på att förändras drastiskt. Jag vet också att det är ingenting som jag gjort eller kanske kommer att göra, som inte min fru och minna döttrar skulle klara av på alla nivåer.

Jag ser mig själv, och har alltid gjort, som feminist. Hur andra gör, det är oviktigt för mig. Jag vill ockå lägga till att filmen Mannen Med Barnvagnen kom till av att jag följde med min hustru i hennes arbete och varit hemma med bägge barnen under deras uppväxt. En självklarhet. Och jag följer min hustru och stödjer hennes val av liv framför allt annat. Ytterligare en självklarhet. Om jag nte gjorde det, skulle jag se hela mitt liv som en meningslöshet. men det är en annan sak.

Dock tycker jag att framförallt män alltmer borde påpeka officiellt att de är feminister. Precis som Justin Trudeau. Och jag. Här är en artikel om hur respektive land i världen ligger till på listan av jämlika. Sverige 4 bara.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.