Ystad teater fram och tillbaka, 24 km * Mikael Strandberg

Målet var Ystad Teater!

Jag var seg när jag lämnade Mossby Strand. Jag har lidit av mindre överträningssymptom sedan senaste halvmaran. Dålig sömn, irritation över små saker, en viss dysterhet, allmän trötthet, men jag är så van det efter år av olika fysiska äventyr. Så kroppen och allt annat hinner ikapp. Förutom löpningen kör jag gym 3-4 gånger i veckan. Det blev lite för tungt förra veckan. Därför fyllde jag på med bra med mat innan avfärd. Se fotot på frukosten. Och strax innan löpet, en liter rödbetsjuice och lite annat. Rödbetor anses vara en naturlig EPO!

En transport dag blev det. Både bra och dåligt. Bra för att då har jag kommit in i lunken och kan springa långt utan att se något av omgivningen, men tänka och planera! Dåligt för att de missar jag omgivningen!

Sandstranden var smal i stort sett hela tiden. Det gjorde att det blev nästan bara asfalt. Jag följde Sverigeleden som är gjord för cykel. Men den tog mig genom ett vackert landskap. Som jag knappt såg, för jag tänkte och planerade.

Tjejerna och jag tänkte använda större delen av deras sommarlov att cykla från Malmö och så långt norröver vi kan. Det saknas bara cyklar än…men vi jagar på! Och så måste tjejerna lära sig cykla. Så en del att lösa! Vi tänkte följa Sverigeleden. SÅ vi passerar nog snart här igen. Jag räknade också ut att tjejerna säkert kan göra 15-16 mil per dag.

Efter 12 km kom jag fram till målet. Ystad Stadsteater. Här har jag haft minst 3 fulla hus. Och om jag inte minns fel, gällande cykelturerna. En underbar teater. och underbar publik. men tvåa efter Varberg teater som jag minns mest. Föreläsningsföreningar, finns de mer? Oerhört tråkigt att de är borta. Ystad annars synonymt för mig gällande Henning Mankell, Niclas Sassersson, Mats Borg. Mats som hyggligt lånade familjen sin stuga under en månad. 2016 när familjen var emellan England och Kazakhstan. Och Niclas torde vara den snällaste och mest hjälpsamma skåning som finns. Grattis på 50-års dagen!

På vägen tillbaka till bilen så följde jag de första 2 kilometerna en sorts gång- och cykelväg. Ja, det gick att hålla sig en bit från stora vägen ända fram till Svarte. Men där blev sista milen på en fin cykelväg intill en livligt trafikerad väg. Då blev det transporttänk igen. Jag tänkte på Bo-Göran Bodins serie i tre delar som nu går på SVT Play. Dokument Innifrån: Att rädda ett barn. En mardrömssituation, men Bo-Göran har gjort ett enastående jobb och en ytterst spännande cliff hanger serie. Ge honom Stora journalistpriset för denna otäcka thriller.

På tal om TV, så håller jag på med översättning till engelska av Sibirienfilmen. Huvudjobbet görs av en av de bästa och mest lojala människor som finns inom dokumentärbranschen, Johan Eklund. Jag besökte honom häromdagen och som alltid, påbörjar vi samtalet där vi senast slutade. För 4 månader sedan. I coronans tider så kör han live streamning av Folk&Rock shower. Han visade mig ett antal. Storslaget. Jag hade kikat lite på KB på egen hand och var besviken över deras sätt att visa show på TV. Oerhört mycket störande lampor! Johan vet hur det går till. Se länkarna nedan! underbart ljud!