Om en månad sätter jag mig på ett flyg till Reykjavik. Dagen därpå flyger jag till Kulusuk för vidarebefodran till Tassiliag på den östgrönländska kusten. Äntligen är det dags att då åter få uppleva den fantastiska grönländska inlandsisen. Min tredje grönländska Expedition.
Som alltid vet man under förberedelsetiden inte vad som kommer att hända. Grönland är oförutsägbart. Men oerhört lockande! På samma vis som det var för polarfärdernas fader, Frithjof Nansen. Han var den den som ville göra allting enklare, lättare och snabbare. Han ligger bakom det lilla köket vi alla har i någon form idag, sovsäck med kåpa, skidor med stålkant, rätt skidteknik och mycket mera. En oerhört fascinerade människa! Att läsa biografier av och med honom visar att visst har mycket hänt inom pryl världen men tanker och funderingar runt äventyret och livet är lika.
Därför är det denna gång ett extra nöje att mer eller mindre följa hans spår. Från land till land. Dvs. vi stiger på glaciärerna i öst, klättrar upp på platån med riktning Nuuk. 25-40 dagar senare når vi ett nytt hav av glaciärsprickor i väst, tar oss ned för dem och knallar så längs en flod fram till dess mynning där vi, om allt går väl, blir upphämtade i båt.
Den här skiljer sig från den 2022, eftersom vi tar oss från hav till hav. Den gången var det från iskant till iskant. Den här turen är några snäpp svårare säger min vän Lars Ebbesen.
Vilka vi är, kommer jag att dela med mig av när allt är riktigt, riktigt klart. Mina två tidigare följeslagare, Max Willner och Meg Hines, tvingades av olika skäl hoppa av.
Så jag tar inget för givet innan jag landat i Tassiliaq!
Barnvakt har ordnas åt tjejerna. (Mamma) Och Evas ögon har tagit ett stort steg framåt på bättringsvägen.
Detta är en Kensington Tours Expedition.
De två tidigare Expeditionerna:
