Explorer Mikael Strandberg

Piteraq

Piteraq!
 
(Engelska versionen först, följt av den svenska versionen.)
 
I got a message at 2.30 a.m in the morning from one in the group who is going to cross Greenland with me:
 
“I cannot sleep. I need to figure out the construction of the pulling of tires. Please send photos.”
 
I have another polar skier visiting me now. She is doing her first major Arctic crossing. We talk about piteraq, the northern wind. It has been one of the reason that Are Johansen and his client have decided to turn around on their attempt to cross the Greenland ice cap. I remember it well. And look forward to meeting it again! See link below.
 
Turning around after investing so much time and money, is a tough desicion. And costs is what I was thinking about when doing my run. Häckberga Runt. 23.5 km. Beautiful run. I came across at least 50 deer on the run. A beech forest at its best. But the complications and costs on doing these Arctic Expeditions are heavy. But I see it as an investment in life. That is how I saw it when I later in the day toook the girls to the forest, put up the teepee an slept out next to the fire. So needed. A fire, sleeping outdoors is the most pristine feeling one can have. As long as piteraq is not there!
 
See the links below.
 
(Svenska versionen)
 
Halv tre i morse plingade det till i telefonen och jag blev väckt. En av polarfararna som inte kunde sova. Hon vill veta hur man satte ihop däcken för att dra.
 
“Skicka foton!” skrev hon.
 
Jag har en annan polarfarare på besök. Hon gör sin första riktigt stora arktiska passage. Vi pratar mycket om piteraq. Den illa beryktade grönländska nordanvinden. Den är en av orsakerna till att Are Johansen igår och hans klient, bestämde sig för att vända åter till östkusten. Och avslutade försöket att korsa Grönland. Jag minns piteraq väl. Och saknar sällskapet. Se länken nedan.
 
Att vända om när man satsat så mycket tid och pengar, är oerhört tuuft. Och ekonomi var vad jag tänkte på häromdagen när jag åter sprang Häckeberga Runt, 23.5 km. En mycket vacker vända. Jag såg säkert över 50 rådjur längs löpet. Bokskog när den är som bäst. Men omständigheterna, besvären och kostnaderna att göra de här arktiska Expeditionerna är omfattande. Men jag ser det som en investering i livet. Det är så jag tänkte när jag senare samma dag, efter löpningen, tog tjejerna till skogen. Jag satte upp kåtan, gjorde en eld och sov ute. Så välbehövligt. Att sova ute under öppen himmel, nära en eld, är den mest jordnära känsla som finns. Åtminstone om inte piteraq bråkar!
 
Turning around after investing so much money, is a tough desicion. And costs is what I was thinking about when doing my run. Häckberga Runt. 23.5 km. Besutiful run. I came across at least 50 deer on the run. A beech forest at its best. The complications and costs on doing these Arctic Expeditions are heavy. But I see it as an investment in life. That is how I saw it when I later in the day toook the girls to the forest, put up the teepee an slept out next to the fire. So needed. A fire, sleeping outdoors is the most pristine feeling one can have. As long as piteraq is not there!
 
Death on the crossing due to piteraq /Död på överfärden på Grönland beroende på piteraq https://www.theguardian.com/uk/2013/may/01/british-man-dies-greenland-arctic?CMP=Share_iOSApp_Other
 
 
Are Johansen och han klient/Are Johansen and his client https://www.ousland.no/blog/
 
The art of pulling tires/Hur man drar däck https://www.ousland.no/the-fine-art-of-pulling-rubber-tyres/

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.