Jag började läsa boken om Knud Rasmussen idag. Och fortfarande är det så att det känns som om han är den jag har mest gemensamt med av alla historiska explorers. Av många skäl. Bäst av allt var dock att han åter lyckades få mig att se det klart övervägande ljusa i allt detta arbetsamma. Och mindre viktiga. Såsom att hitta ett billigtställe i Nuuk, som håller både Pam och mig i ett dystert grepp. Sinnessjuka priser, men vad kan vi göra? Och eftersom vi inte känner någon, så vill heller ingen hjälpa till. De explorers jag känner som varit här, som jag bett om råd, är tysta. Nästan som om de tror att vi skall få mer uppmärksamhet än de fått för sina färder längs den fantastiska ö. Jag hoppas att det inte är så. men skulle heller inte vara förvånad i denna ego bransch som det ju faktiskt är. Men lille Knud ger mig kraft!

I övrigt anlände en  sponsrad ryggsäck som jag gillar direkt, en off road säck från Manfrotto. Mindre än min Lowe säck och ser mer passande ut. Inte för mycket “krafs” runt omkring. Här en länk! Glädjande nog verkar det som om vi funnit en klädsponsor för tjejerna. Jag återkommer om detta. Det gör sådan stor skillnad ekonomiskt nu när de andra kostnaderna skjuter i skyn.

Sov 8 timmar inatt, kände mig helt knockad på morgonen. Fick upp lika trötta tjejer, satte Dana i barnvagnen och stark vind gick vi till dagis och så vidare till Evas skola. Bokdag där, så Eva var ekiperad som Goldilocks. Igen. Jag gick hem, lade mig och sov till 11.45 när alarmet ringde och så var det dags för en timme med Georgia´s skolklass i Newcastle. Underbara frågor och det är ju egentligen detta som är viktigast, att inspirera en sådan här grupp fina barn som säkert aldrig visste att den här möjligheten fanns. Hoppas jag gjorde bra ifrån mig!

Så en halvtimme med Pam angående allt. Och nu väntar jag på en ny timme med henne. Dessa samtal tar sådan kraft. Det ligger så mycket laddat i det hela. Igår skickade Pam mig en underbar bild därifrån. Ja, idag har det var lite halvkallt i Malmö och det gör direkt att jag äter som en galning hela tiden. Som vanligt. Nästan så det är genetiskt. Det blir kallt, vinter, jag tappar energi och äter för att justera. Så har det varit hela dagen. Mest bra mat, men en del sådana där polarbrödskakor i råg, 6 stycken på raken bara.